Det här med semestrar...

Nu har vi precis ätit middag och diskuterat semestrar och semestermål. Martins mamma är i New York och som alltid så är jag sjukt sugen på en sväng dit. Jag är dock inte alls kräsen. Det finns många ställen jag kan tänka mig att åka till, både nya ställen och ställen där jag redan varit. Jag trivs med sol och bad men åker hellre till städer där det finns lite mer att göra och se än på charterorter. Jag orkar liksom bara se ett visst antal badmadrasser, fejkade märkeskläder/väskor/solglasögon och restaurangmenyer på svenska/danska/norska. Sen blir jag t.r.ö.t.t. på det. I storstäder finns det alltid mer att se än de typiska turistmålen (fast självklart vill jag ta mig en titt på dem också om det är första besöket) och man får se folk och ställen som lever vardagliv på riktigt. Londons befolkning halveras ju inte direkt i september när sommaren är slut, livet där fortsätter precis som vanligt och det gör det inte direkt på Rhodos.
I alla fall...jag kan tänka mig att åka till en hel massa ställen. New York (igen), Mexico, Malaysia (både övärlden och Kuala Lumpur), San Fransisco, Jerusalem, Jordanien (jag vill främst se Petra), safari i Afrika, Dubai, Paris, Barcelona, Pripjet (spökstaden precis vid Tjernobyl), Aspen (eller liknande fin skidort i USA/Kanada) och en långresa i Australien lockar och hade resurserna varit obegränsade hade jag gärna satt mig på ett plan direkt.

Det hade inte Martin. Han ser nämligen inte charmen i semester och definitivt inte städer då han hävdar att alla ser ungefär likadana ut.
- Det är ju mest hus.
Jag hävdar att det är en väsentlig skillnad mellan Malmö och New York även om båda städerna råkar innehålla en ganska stor procentandel hus. Kronprinsen och FN-skrapan är ändå inte riktigt samma sak. Martin kan tänka sig Yellowstone eller Colorado. Colorado motiverade han med att det finns milsvidda tomma fält och det hade varit tufft att se. What?!
-Du vill alltså åka över halva jordklotet för att titta på ett fält (om än stort) som praktiskt taget då är ingenting? Halva jorden. För att se INGENTING. När det finns New York. Och Paris. Och Dubai. Och Barcelona. Och så vidare. Eller tallar och granar? Vi har massor med tall och gran i Sverige, du behöver bara åka till Dalarna för det, inte till USA.
Martin menar att jag inte ser charmen i naturen och hur olik och storslagen denna är jämfört med den svenska. Han kan ha en poäng i att den nog är lite annorlunda. Men ändå. Tallar, granar och fält?

Vi lade ner diskussionen där. Vi vill inte förstöra en lördagkväll med bråk om vem som vill på den bästa semestern när vi inte ens ska åka på någon på ett tag. Så nu ska vi gå ner i biorummet och titta på "Monsters University" istället.

Hoppas ni har en trevlig kväll!