Well, då får det här inlägget handla om träningen som blev av förra veckan, närmare betämt i torsdags. Det känns lite ynkligt att ta upp ett träningspass som tränades för ganska många dagar sedan men det kan inte hjälpas. Det var nämligen det passet som gjorde så att jag inte kunde träna mer på den veckan.
Jag gick ner till gymmet i källaren, cyklade en stund på spinningcykeln så att jag fick upp flåset och värmen och gick sedan över till att köra styrkepass för lår, bak och mage. När jag tyckte att jag var lagom utmattad tänkte jag att det kanske var bäst att köra lite till så att det verkligen tar något. Alltså gjorde jag fler magövningar, benböj och utfall.
Redan morgonen efter tyckte jag mig kunna ana lite träningsvärk, toppen tyckte jag. Fredag eftermiddag/kväll kunde jag definitivt känna av den. Lördagmorgon kunde jag med nöd och näppe ta mig ur sängen. Min stackars bak och mina stackars lår! Jag stapplade runt som en 98-årig gammal tant och "ohh-ade" och "ahh-ade" så for jag behövde röra på mig. Jag kunde inte ens sätta mig ordentligt. Jag fick luta mig bakåt så långt det gick och sen liksom studsa ner på stolen. Högst ovärdigt kan jag meddela. Söndagen var ungefär lika illa och inte förrän igår kunde jag röra mig som vanligt igen.
Vad jag lärde mig av det här? Att jag är en svag, otränad jävel som grovt överskattar sin egen förmåga.
Imorgon ska jag på det igen, dock med betydligt mer realitisk syn på min egen styrka (eller svaghet, vilket man vill. :-P)
