Idag är det premiär här hemma. Dels är det bloggpremiär för min nya dator och eventuellt blir det även biopremiär senare ikväll. Det beror på om vi kan lista ut vilket som är bak och vilket som är fram på bioduken vi just varit och köpt. Den kom i liksom i en tub, ihoprullad och vi vet inte vilken sida som är vilken. Martin och Sandgren sitter just nu nere i rummet ch googlar och diskuterar och vänder och vrider på den.
Själv sitter jag här uppe och spanar in min nya dator. Det var för några dagar sedan jag kom på att min gamla var ett trött, segt och stort elände. Vilket jag i och för sig hade tyckt ett tag men inte riktigt orkat ta tag i. För att inte tala om hur Martin har gnällt över min dator (som han inte ens använder). I förrgår fick jag i alla fall för mig att nu var det dags. Vi åkte iväg och väl i affären hade jag nästan bestämt mig (valde mellan två stycken) när en säljare kom fram och frågade ifall vi behövde hjälp.
-Nej tack. svarade jag i precis samma sekund som Martin svarade "ja tack". Jag tyckte det var onödigt eftersom jag liksom inte gör något med min dator. Jag surfar, lägger över lite bilder, lyssnar på musik och betalar räkningar. Typ. Alla datorer klarar det. Det går liksom inte att komma hem med en dator som inte klarar det jag vill ha den till.
Efter att Martin och försäljaren hade haft en lång diskussion om processorer, moderkort, megabyte, skärmar, ingångar (som i HDMI och USB-ingångar) och annat trist frågade säljaren vad jag gjorde med min dator.
- Surfar. blev mitt svar. Det är det enda den behöver klara.
Men visst tittade jag väl lite på film? Nej. Men lite spel spelade jag väl? Nej. Men jag behövde väl ett extra stort lagringsutrymme på den? Nej. Men bilder måste jag väl redigera? Nej (inte mer avancerat än vad paint klarar typ). Men jag laddade väl ner en del? Nej. Till slut gav han upp och insåg att jag var en tråkmåns och jag valde en av de två jag tidigare valt mellan, vilket också var en av dem han själv föreslog. När jag letat upp Martin (han hade smitit iväg för att titta på en Blue-Ray-spelare som vi inte behöver eftersom vi inte har några Blue-Ray-filmer) så åkte vi hem igen. Väl hemma igen tänkte jag multitaska och satte igång en stekpanna med smör, för att göra lunch i, samtidigt som jag packade upp datorn. Det fanns tre tre sladdar och en laddare med i kartongen. När jag kom tillbaka från spisen fanns det två sladdar och en laddare kvar. Jag var stensäker på att det var tre sladdar och började rota runt bland kartonger och plast och frigolit efter den tredje sladden. Martin undrade om jag letade efter något.
-Ja. svarade jag. Det var tre sladdar med men jag hittar bara två.
Martin menade att det nog bara var två sladdar. Jga gav lite motvilligt upp mitt letande och satte i en sladd mellan laddare och dator och en sladd mellan laddare och vägguttag. När jag ska sätta i sladden i vägguttaget märker jag att det är helt fel kontakt. Då visade det sig att Martin hade gömt den tredje (och rätta) sladden eftersom han blev lite tjurig på mig eftersom jag inte bett om hjälp.
-Bett om hjälp med vad? undrade jag lite förvånat. Det är liksom två sladdar jag ska klara av att koppla in.
-Men du kunde ändå bett om hjälp för att vara snäll. tyckte han.
-Men jag behövde ju inte hjälp. försökte jag.
-Nej, men du vet att jag tycker om att pilla med sladdar så du kunde låtsats att du inte visste hur du gjorde så att jag kunde hjälpa dig.
What?!
Dessutom var han sur för att jag nu har en mycket nyare, mindre och snabbare dator än honom. Innan var han sur för att jag inte tyckte att jag behövde en ny dator. I give up!
För er som orkat läsa såhär långt så bjuds det på lite bilden från det nästan klara biorummet.
Lite småpill kvar, lister runt dörrarna, nya handtag, sladden från projektorn ska gömmas och så vidare Också ska ju duken upp förstås.
 |
| Martin överväger om han ska ringa säljaren och fråga på vilket håll duken ska vara. |
 |
| Duken är inte uppe än, den ligger på golvet i sin rulle...men man ser hur bilden kommer bli. Stor. Lite sladdar ska gömmas och en snygg hylla till de mindre högtalarna ska upp. |
 |
| Det blev grå matta, svarta väggar och röda golvlister till slut. Efter myyycket velande och funderande. Från båda håll måste jag medge. |
Vi åt pizza till lunch så någon "riktig" middag är vi inte sugna på. Det är toppen tycker jag för då får jag äntligen äta mackor till middag igen. :-D
