Min tå klarade sig förvånansvärt bra så det blev drygt 4 km löpning efter jobb. För en gångs skull så blåste det knappt, det var nästan helt vindstilla. Som kompensation för det så ösregnade det istället. Efter 3 minuter var jag gemonblöt. Fast jag tycker inte det är hela värden...om jag blir blöt utifrån och in eller inifrån och ut spelar ingen större roll (i alla fall inte så länge det inte är så kallt). Jag ska ju hem och duscha och ta på mig torra kläder ändå.
Blöt blev jag i alla fall och för säkerhets skull så prickade jag även in några vattenpölar så att även fötterna blev riktigt dyngsura. På det stora hela gick det över förväntan. Med tanke på att jag inte sprungit en meter på 17 dagar är jag väldigt nöjd. Ett tag var jag nere på 5:58 min/km och det betyder att jag snart är nere på samma kilometertid som för över två år sedan när jag sprang MalmöMilen. Mohaha!
På slutet sprang jag som en dåre och när jag väl kom i mål ramlade jag graciöst som en flodhäst ihop i en flåsande hög i carporten bakom Martins firmabil där ingen skulle kunna råka få syn på mig (just då var jag ingen vacker syn vill jag lova). Där låg jag på asfalten och pustade en stund innan jag orkade ta mig in och kunde prata o hela meningar igen. Nu är jag taggad till tusen så nya kläder ligger redan framme. :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar