Igår köpte vi ett maskrosjärn eftersom vi visste att det finns en del maskrosor i gräsmattan. Idag tänkte jag att en liten runda med järnet i högsta hugg var en bra idé. Jag höll på i lite drygt en timme och jag har ändrat uppfattning om vår gräsmatta. Vi har inte en del maskrosor i vår gräsmatta: det gröna på marken (som man lätt kan luras att tro är en gräsmatta) består nästan enbart av maskrosor. Vi har mer en maskrosmatta med lite gräs i. Nu sitter jag och googlar på hur man blir av med eländet och får en gräsmatta som faktiskt består av gräs.
Martin kallar mig numera "Madde Maskrosdödaren", vet inte riktigt hur jag ska tolka det...
Välkommen! Jag har precis ägnat 40minuter att ta maskroserna mellan stenplattorna mot grannen.../ Cornelia
SvaraRaderaVår granne är lite avundsjuk på vår gräsmatta som består till 90% av maskrosor. Den är ju i alla fall grön till skillnad mot hennes som består till 90% av kala fläckar där gräsfrön vägrar gro. Med andra ord: det kunde varit värre...
SvaraRadera/Moster M
Jag gillar såna här inlägg. Då blir jag inte riktigt lika avundsjuk på er för att ni har hus.
SvaraRaderaJag fortsätter kampen mot maskrosorna! :) Skönt att det är fler än vi som har gott om dem.
SvaraRaderaJag måste också gå till attack här ute ser jag.
SvaraRaderaFlickorna berättade att när de var små och skulle tjäna lite pengar så fick de i uppdrag att "plocka maskrosor" och lägg i hink. När de hade fyllt den och väntade på belöningen och kom maskroschefen och tryckte ner dem och vips var hinken knappt halv. Alltså fortsätta att fylla på.
Gissa om chefen var poppis då?
Stor KRAM från moster
Haha, stackars små trädgårdsmästare. :)
SvaraRadera