Instruktören blev väldigt glad över att vi var så många nya men trots det ägnade hon inte en endaste minut åt att gå igenom stegen ordentligt. Hon dansade på med full fart och sen var det bara att försöka hänga med, vilket såklart inte gick. Vi var ganska många som flaxade åt höger och vänster och bakåt och framåt vid fel tillfälle, med fel ben, viftandes med fel arm och i fel takt (det bytades ju takt hyfsat ofta och hade man full sjå med att hålla koll på fötterna missade man liksom gärna taktbytet). Efter en kvart undrade jag hur jag skulle lyckas stå ut 45 minuter till. Jag klarade mig igenom det hemska passet och tänker aldrig mer gå dit.
När jag kom hem var jag inte ens svettig. Eftersom jag ändå redan var träningsklädd gick jag ut och sprang en runda på 25 minuter. Det kallar jag träning!
Nu på morgonen tog jag mig en promenad för att komma ifatt med mina steg. Brr...kallt var det!
 |
| Väldigt oskarp bild ser jag nu... |
 |
| Som sagt, lite småkyligt. |
Härligt nu fungarar det med att kommentera.
SvaraRaderaBilden med zumba ser ialla fall häftig ut.
Ditt inlägg får mig att tänka på vilken succe jag, din mamma och Karin gjorde för ett antal år sen när vi bestämde oss för att testa något nytt. Tror det hette step up eller något liknande. Vi hade väl ungefär samma problem som du, det där med takt och koordination av armar och ben. Vi sa också aldrig mer...
SvaraRaderaMoster M
Haha, jag har hört den historien förr. Det var väl du och mamma som klarade konditionen men inte koordinationen och Karin hade det tvärtom? Det var nog en lika rolig/eländig syn som mitt zumbapass.
SvaraRaderaSmaken är verkligen som baken, delad! Och tur är väl det, hade varit ruskigt tråkigt om alla var samma lika! Zumba och body pump är mina favoriter, promenader är också min melodi. Men springa, jogga, löpa - nä inget för mig! Kram kusin C
SvaraRaderaBody pump är en favorit även här, svettigt och fruktansvärt men ändå roligt och effektivt. Promenader blir det också många även om jag "borde" byrta ut dem mot löprundor...:)
SvaraRadera