Tack för alla hållda tummar (och klor) och för grattiskommentarerna och sms:en. Det verkar som att det gjorde susen. För er som läst kommentarerna till förra inlägget där mamma skrev att jag var knappt andfådd - hon ljög. :) Eller rättare sagt, hon såg mig inte förrän flera minuter efter målgång och då var jag inte andfådd längre. Precis när jag passerat mållinjen vad jag "lätt" flåsig om vi säger så.
Här kommer några bilder. Jag tror fler är på ingång snart och i ett senare inlägg kommer en liten redogörelse för loppet. Nu ska jag äta favoritfrukosten (turkisk yoggi med färska jordgubbar och honung) igen!
So long!
 |
| Innan loppet med halva min hejarklack, den andra halvan står bakom kameran. |
 |
| Några minuter innan starten - notera gärna min tröja. Japp det är "Den fula Tröjan". Ful men skön. |
 |
| En lättkokt rödbeta en stund efter målgång. Medaljen är viktig. Nu hänger den här hemma i sällskap med den från IForm-loppet och den från Broloppet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar